JMK play

Min kärlek till Ekobrottsmyndigheten

Publicerad: Tisdag 31 januari 2017
Kategori: Praktiksummering hösten 2016

Image

Jag håller upp mobilen mot myndighetens logga. Under den står det ”Swedish economic crime authority.” Jag skriver ”Jag älskar Ekobrottsmyndigheten” och lägger upp bilden på Snapchat. Det är en helt vanlig dag på praktiken och jag vill som vanligt börja jobba på stället jag besöker.

När jag ska legitimera mig i receptionen tar jag fram pressleget istället för körkortet. Det känns bra. Som att killen bakom glasrutan med smala glasögon och väktarskjorta fattar att jag varken är en prao eller en ensam gärningsman. Jag är i och för sig praktikant, men det ser förhoppningsvis ingen. Låt mig nu bara få smälta in här som om jag vore en 40-årig ekonomireporter på Ekot.

På flera ställen står det vimplar med Ekobrottsmyndighetens logga. På den syns en nyckel och tre kronor i guld. Jag sätter mig ned och ser inplastade mackor i mitt inre. Uppradade glasflaskor med Loka citron som människorna här dricker på möten. De är experter. En grupp smarta personer som jobbar för att det ska bli någon ordning i det här samhället. Varför är jag inte en av dem? Varför blev jag aldrig en sådan där som ger svar istället för att ställa frågor?

Kvinnan som jag ska intervjua hämtar mig. Hon är chefsåklagare på myndigheten och jag skakar hennes hand. ”Såhär har ni det, alltså”, säger jag och stirrar in i en låst korridor. ”Där inne sitter vår underrättelsetjänst”, säger hon och verkar helt oberörd. Min egen blick letar sig så långt in i korridoren som det bara går.

På väg därifrån plingar det till i min telefon. Det är min vän som också är journalist som har sett bilden jag lade upp om att jag älskar Ekobrottsmyndigheten. Han verkar vara i samma sinnesstämning som jag och skickar en bild tillbaka. På den går han runt inne på Anticimex giftlager med sin intervjuperson.

Då inser jag en viktig grej. Grejen är att jag också vill besöka Anticimex giftlager. Jag vill prata med högpresterande assistenter i Europaparlamentet och jag undrar vad man ser om man jobbar i riksdagens matsal. Jag vill veta hur många som är portade från Casino Cosmopol och vilka som är de största ordningsproblemen i Mall of Scandinavia just nu.

Jag är besatt av hur det är på andras jobb. Den egenskapen gör att jag är väldigt bra på att besöka ställen som Ekobrottsmyndigheten. Kanske är jag på rätt plats i arbetslivet ändå. Kan jag få andas ut nu och känna att jag inte är på låtsas?

Av