JMK play

Inget för mig

Publicerad: Torsdag 15 december 2011
Kategori: Praktiksummering hösten 2011

Teresa 2
Teresa Garcia

Journalistiken var ungefär vad jag föreställt mig. Men det jag blev förvånad över var hur lite jag tyckte om att skriva. Efter en något misslyckad utbildning men en väldigt lyckad praktik vet jag fortfarande inte vad jag vill göra av mitt liv.

Under utbildningens gång har min syn på journalistyrket och min syn på mig själv i rollen som journalist förändrats helt. Från att ha velat syssla med utrikesjournalistik/nyheter till att söka praktikplats på hälsomagasinet MåBra. Hela året av journalistisk produktion kämpade jag mot min egen motvilja. Jag försökte intala mig själv att nyheter och samhällsjournalistik var något för mig, men det fastnade aldrig riktigt. 

Under min praktik på MåBra fick jag ett nytt perspektiv på hela journalistyrket. Det finns så mycket mer att syssla med än nyheter! Även lättsamma magasin behöver duktiga journalister som kan skriva och vara källkritiska. Jag blev positivt överraskad av det hårda arbete som ligger bakom deras artiklar. Språket som används kanske högtravande samhällsjournalister tycker är enkelt och fånigt, men det handlar om att skriva personligt och underhållande men samtidigt korrekt och sakligt. Det var inte helt lätt att lära sig. 

Det kan låta ytligt att skriva om viktnedgång, skönhet och relationer och ibland är det också ganska ytligt. Men människor vill läsa om dessa saker och därför måste det finnas journalister som producerar den här typen av underhållande läsning. Dessutom görs en hel del research inför alla jobb som publiceras i tidningen och som journalist på ett hälsomagasin lär man sig mycket.

Synen på mig själv som individ i journalistrollen har gått upp och ner under utbildningen och praktiken. Jag började journalistisk produktion med hyfsat gott självförtroende. Det sjönk dock under hela året. Anledningen till detta var en kombination av att jag inte trivdes särskilt bra i klassen (det blev bättre), inte tyckte utbildningen var rolig och att jag hade det jobbigt privat. Men praktikperioden var verkligen ett lyft. Jag hade turen att få en bra handledare som gav mycket feedback och jag fick ta mycket eget ansvar. Givetvis var det jobbigt till och från när jag kände motivationen tryta men jag bet ihop för att jag var tvungen. Jag kände ansvar inför tidningen och redaktionen. De var beroende av att mina arbeten skulle vara klara i tid för att tidningen skulle gå ihop.

Jag vet fortfarande inte om det här verkligen är vad jag vill syssla med eller om jag egentligen tycker om att skriva. Oavsett vad jag kommer fram till så är jag glad att jag inte gav upp utan slutförde min utbildning.

 

Av